Lagen om skydd mot olyckor
lagen om skydd mot olyckor (LSO)
Mycket av det säkerhetsarbete som görs bygger på just lagen om skydd mot olyckor så därför tänkte jag förklara den lite mer ingående. Jag kommer inte att beröra de delarna som handlar om räddningstjänst i detta inlägg.
LSO är en ramlag som i sin tur är uppdelad i kapitel (10 kap)
Lagen bygger till stor del på ”grundläggande ansvarsprincipen”
Grundläggande ansvarsprincip innebär att den enskilde har ansvaret, och enligt lagen är ett företag också en enskild. Den enskilde kan vara en fysisk eller juridisk person. Den enskilda har ansvar att skydda liv o egendom och inte orsaka skada på dessa, det är den enskilde som ska bekosta åtgärder för att förhindra olyckor, och begränsa konsekvenserna. Det är först när den enskilde har gjort allt den kan som samhället har ansvar att rycka ut.
LSO
Nationella mål (kap 1) alla har ett likavärde, alla ska ha ett likvärdigt skydd, vart man än bor i Sverige. Övrigt i kap 1 står det att LSO inte gäller hälso- sjukvård och att länsstyrelsen ska stödja kommunerna. Alla människor har skyldighet att varna och tillkala hjälp vid olycka eller överhängande fara, kan bli böter om inte detta hålls. Mer i kap 2 styr vilken utrustning som ska finnas för livräddning, brandsläckning mm för ägare och nyttjanderättshavare, och för olika verksamheter. Vissa ”farligare” verksamheter har hårdare krav, där ska det även göras riskanalyser. I lagen står det att det ska finnas skälig utrustning, men vad är egentligen skälig utrustning, det kan vara olika från gång till gång och från människa till människa hur det bedöms. Lagen borde därför ha flera tydligare riktlinjer att gå på där.
Statens och kommunens skyldigheter
· Efterforskning av försvunna personer - polismyndigheten i varje län 4 kap
· Fjällräddning – polismyndigheter i de fyra fjällänen (Dalarna, jämtland, västerbotten o norrbotten) 4 kap
· Flygräddning – luftfartsstyrelsen 4 kap
· Miljöräddning till sjöss – kustbevakningen 4 kap
· Räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen(kärnkraft) – länsstyrelsen i varje län 4 kap
· Sjöräddning – sjöfartsverket 4 kap
· All annan räddningstjänst – varje kommun 3 kap
All denna räddningstjänst syftar till att rädda människoliv i första hand, utom miljöräddning till sjöss.
Kommunens skyldigheter
Kommunen ska arbeta för säkerhet inom kommunen utan att gå in på andra aktörers områden. Kommunen ska bistå med information till allmänheten om t.ex. hur en brandvarnare ska sitta. Kommunen ska ha en handlingsplan för förebyggande verksamhet. Kommunen är ansvarig för sotning och brandskyddskontroll.
Handlingsprogrammet innehåller
· Verksamhetsmål
· Risker som kan leda till räddningsinsatser
· Förmågan att utföra räddningsinsatser
· Omvärderas varje mandatperiod
· Samverkan med berörda parter
Kommunen gör tillsyn, först och främst dokumentationen av det tekniska brandskyddet. Länsstyrelsen kontrollerar kommunen. MSB kontrollerar länsstyrelsen. Kap 5 handlar om tillsyn.
Sanktioner
· Förbud till en viss verksamhet
· Föreläggande (bygga om, installera nåt mm)
· Vite (om ägaren eller nyttjanderättshavaren inte genomför de förändringar, ovan kan de tilldelas vite, men de ska vara billigare att genomföra förändringarna att betala vite)
Alarmering
Kommunen har ett ansvar att informera allmänheten hur man ska kontakta de räddningsorgan som finns. Vid varje insats ska polisen informeras, både kommunalt o statligt. Om ett annat land påverkas av en olycka ska det landet informeras.
Hela 7 kap handlar om ersättning. Kommunen kan få ersättning av staten, men staten får inte ta betalt. Ersättning till enskilda vid ex ingrepp i annans rätt.
Kap 9 och 10 handlar om överklagan och bistånd bl.a.
