Kommuners handlingsprogram
Enligt LSO (lagen om skydd mot olyckor) ska varje kommun ha två handlingsprogram, ett för den förebyggande verksamheten och ett för räddningstjänsten. LSO beskriver också vad handlingsprogrammen ska innehålla. Handlingsprogrammet ska godkännas av varje ny mandatperiod. Ska fullmäktige göra ändringar i programmet ska berörda parter kontaktas, ex polis, vägverket med flera. Handlingsprogrammet kan ses som ett styrdokument hur verksamheten för skydd mot olyckor ska styras. Det finns en del saker som ska finnas med i kommunens handlingsprogram och här är dessa:
• Kommunens mål för verksamheten
• De risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser
• Hur kommunens förebyggande verksamhet ser ut och hur den är planerad
• Vilken förmåga kommunen har och avser att skaffa sig för att genomföra räddningsinsatser.
Här ingår de resurser kommunerna har idag, och menar att skaffa sig. Kunskaperna ska redovisas med avseende på förhållandena i fred och under höjd beredskap.
I tredje kapitlet i LSO står det att:
3 § En kommun skall ha ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet. I programmet skall anges målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. I programmet skall också anges hur kommunens förebyggande verksamhet är ordnad och hur den planeras.
8 § En kommun skall ha ett handlingsprogram för räddningstjänst. I programmet skall anges målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. I programmet skall också anges vilken förmåga kommunen har och avser att skaffa sig för att göra sådana insatser. Som en del av förmågan skall anges vilka resurser kommunen har och avser att skaffa sig. Förmågan skall redovisas såväl med avseende på förhållandena i fred som under höjd beredskap.
Vidare i Sundsvalls kommuns handlingsprogram för LSO står det att Sundsvalls kommuns ska ha ett samarbete med Timrå kommun och att deras handlingsprogram nästan ser helt identiska ut. Att det är Sundsvall – Timrå räddningstjänstförbund som har ansvaret för räddningstjänstverksamheten, den brandförebyggande delen, sotningen och olycksutredningen. Skyddet för andra olyckor än bränder är det dock kommunen som har ansvaret för. De olyckor som handlingsprogrammet omfattar är de olyckor som kan härleda till räddningsinsats. Med olycka som begrepp menas plötsligt inträffade händelser som har eller kan leda till skada. Men även vardagsolyckor som inte kräver räddningsinsats, som fallolyckor, förgiftningar mm. Som underlag i arbetet ska det göras analyser för planering, uppföljning och utvärdering.
Sundsvalls kommun har valt att satsa på olyckorna: självmord, trafikolycka, drunkningsolycka och fallolycka. Inte för att dessa olyckor är överrepresenterade utan för att konsekvenserna för de drabbade är så pass stora. Det ska också tas fram en metod som gör det mätbart att mäta minskningen av olyckorna, och då när metoden finns tillgänglig ska kvantitativa mål sättas upp. Risken för större olyckor är större i Sundsvalls kommun än om man gämför men likartade kommuner. Detta beror på farlig verksamhet som kemikaliehantering vid industrierna. Denna risk är inte bara på "plats" i företaget utan uppkommer också vid transporten till och från fabriken.
Sundsvalls kommun har valt att sammarbeta med Timrå och det kan gagna båda tror jag, då man kan dra nytta av varandras kunskaper och tillgångar. Målsättningarna i handlingsprogrammet verkar mycket rimliga och såväl möjliga att uppnå. Dock känns det underligt att det ännu ska tas fram en metod att mäta minskningen av olyckorna, denna metod borde vara klar när arbetet börjar för att kunna mäta minskningen.
Syftet med handlingsprogrammet är skapa en samsyn och att undvika sektorkollisioner, detta ska bidra till ett tryggare Sundsvall.
Handlingsprogrammmet verkar i mina ögon vettigt och har rimliga och bra målsättningar.
Sundsvalls handlingsprogram för skydd mot olyckor för perioden 1 jan 2008 – 31 dec 2011. 
Hej David!
Fastnade kvar på din blogg och hittade fler intressanta inlägg (=
Jag håller inte riktigt med dig angående att det känns märkligt att det ska tas fram fler metoder om jag fattat det hela rätt för att mäta minskningen av olyckorna för de valda grupperna. Är det så att det finns några delrapporter där man kan följa arbetet med att analysera risker och åtgärder utifrån detta och varför man kommit fram till att de metoder som tidigare används skall kompletteras?.Troligen finns det ett syfte med varför man valt att arbeta på detta sätt och att man med fler metoder kan utesluta att man inte tagit hänsyn utifrån någon aspekt?? Samtidigt håller ja med dig om att riskanalyserna och metoderna borde vara klara för att få en så rättvis bild som möjligt innan man startar. I övrigt tycker jag att det är ett väldigt bra initiativ av kommunerna at samarbeta och arbeta med dessa frågor och absolut en mycket viktigt och stor åtgärd vad gäller förebyggande arbete som skall minska riskerna för att olyckor skall inträffa.
Jag tycker att man prickat rätt vad gäller ett av huvudsyfterna med propositionen 2002/03:119 som låg till grund för LSO, att man vill att kommuner ska samordna sitt arbete och samarbeta mer med varandra och för det få stöd i lagen. Inte för att en kommun ska ta en annan kommuns ansvar men tillsammans skapa ett säkrare samhälle. Det verkar man i Sundsvall och Timrå tagit vara på och hittat ett bra samarbete.
Att man nu tar fram metoder för att mäta hur pass olyckorna förändras handlar väl i mångt och mycket om att man verkligen arbetar med en process, att man har ett uppföljande jobb och arbetar systematiskt. Sen kan jag som du hålla med om att man kanske redan borde haft det och bara behövt utveckla den metoden, men jag tycker ändå att det visar på att man arbetar åt rätt håll och verkligen förstått vad det hela går ut på. Att hela tiden arbeta med en metod där man planerar, utför, kontollerar och implenenterar.
Intressant!
