Räddningstjänstens bit i det hela
Räddningstjänstens (RTJ) roll i samhället
Sundsvalls kommun har gått samman med Timrå och Ånge kommun och bildar tillsammans Medelpads –räddningstjänstförbund (MRF). De tre kommunerna har tillsammans 125 000 invånare. De samarbetar med avgränsade kommuner och alla räddningstjänster och flera organisationer som jobbar mot säkerhet i Västernorrlands län. Visionen är ett tryggare samhälle.
Förbundsordningen är ett styrdokument som reglerar de uppdrag som de har tagit över från grannkommunerna. Det hela är ett samarbete som ska vara kostnadseffektivt, kvalitativt och med starka resurser och utvecklingsmöjligheter. Det finns också ett regemente som förtydliggör arbetsordningen för direktionen.
Riskbilden här är ganska komplex med stora europavägar, flygplats, järnvägar och hamnar, dessutom stora lokaler och stora industrier.
MRF har med ett antal dokument bildat ett eget handlingsprogram för skydd mot olyckor. Här visas de dokument som ligger bakom Medelpads räddningstjänstförbund handlingsprogram. Bilden är tagen från MRFs handlingsprogram. 
Handlingsprogrammet är alltså ett samarbete mellan de olika kommunrena för ett bättre och effektivare arbete. Nedan listas de olika orsakerna som leder till utryckning i de tre kommunerna.
Olyckstyp Antal Andel
Automatlarm ej brand/gas 583 38 %
Brand ej i byggnad 266 17 %
Trafikolycka 211 14 %
Brand i byggnad 183 12 %
Annan räddningstjänst 100 7 %
Förmodad brand 55 4 %
Utsläpp av farligt ämne 31 2 %
Drunkning 11 1 %
Övrigt 77 5 %
Summa 1517 100,00%
Räddningstjänstinsatser i Sundsvall, Timrå och Ånge kommuner, 2008
Siffrorna är tagna från MRF s handlingsprogram och visar att automatlarm/ej brand/gas är den vanligaste typen av utryckning.
Sundsvall i jämförelse med liknande städer har längre utryckningstid än normalen, dessutom sker det fler bränder byggnad i Sundvall än i liknande städer. Anledningen att det tar längre tid för räddningstjänsten i Sundvall beror delvis på att Sundsvall täcker ett större område än de andra städerna i jämförelsen.
Transport av farliga ämnen sker i stor mängd genom alla de tre kommunerna både på landsvägen och på järnvägen. Främst på vägen E4 och E14 och några av deras tillfartsvägar. Brännbara vätskor är det som transporteras mest.
Räddningstjänsten arbetar med otaliga förebyggande åtgärder, exempelvis ett varningssystem som kallas VM larm, (viktigt meddelande) vilket innebär att vid stor fara för befolkningen, t.ex. en stor brand som släpper ut mycket farliga gaser så ljuder en signal. VM signalen börjar med sju sek ljud sen 14 sek tystnad och detta upprepas. När signalen ljuder ska allmänheten bege sig inomhus. Stänga till fönster och ventiler som tillför luft utifrån. Sätta på riksradion och lyssna, där det alltid ska följa ett meddelande med information. Det var något som jag inte visste iaf!
Räddningstjänst under höjd beredskap kommer kortsiktigt att arbeta mindre förebyggande och mera mot skadeavhjälpande arbete.
Enligt tredje kapitlet i LSO ska en olycka som krävt en räddningsinsats utredas i skälig omfattning. MRF har uppdraget att utreda bränder men även vara behjälplig vid övriga olyckor.
Det finns en lag, lagen om brandfarliga och explosiva varor (LBE,1988:868). Där regleras hanteringen av varorna, MRF ansvarar för tillsynen av brandfarliga varor, och Polisen ansvarar för tillsynen av de explosiva varorna.
De olika avdelningarna inom RTJ:
· Den administrativa avdelningen, sköter ekonomin och personalfrågor
· Räddningsavdelningen, sköter det förebyggande arbetet och genomförandet av insatser, själva brandkåren alltså.
· Samhällsskyddsavdelningen, sköter tillsynen av LSO och LBE. Ska vara kunniga och svara på frågor som rör plan och bygglagen.
· Utvecklingsavdelningen, sköter utvecklingsfrågor och inköp.
Intressant inlägg! Du skriver att Sundsvall täcker ett större område vad gäller insats för räddningstjänst och att det även sker fler bränder i byggnad i Sundvall än i liknande städer. Vet du varför det förekommer fler bränder, finns det någon rimlig förklaring/har man gjort riskanalyser i kommunen ?Att det dessutom tar längre tid från att branden startar tills att räddningstjänsten kommer på plats gör inte saken bättre .Detta är ett problem som man borde ta hänsyn till när man fördelar budget angående insatsstyrkor jämt fördelade i kommunen, samt förebyggande arbete med att minska riskfaktorerna som utgör anledningen till varför det är fler bränder just i kommunen jämfört med liknande städer.
Otroligt vilket bra system med att varna befolkningen vid risk för spridning av farliga ämnen med tanke på att riskerna verkar vara tämligen stora då det passerar många transporter dagligen och även som du nämner vid större bränder. Väcker en tankeställare om att spåna vidare på, då det i dagsläget passerar många tunga transporter med bland annat farligt gods, genom de centrala delarna av staden även i min kommun(kanske är det så att alla kommuner har ett sådant, men inget jag vet sedan tidigare iallafall) Tänkte höra om du vet hur allmänheten är informerad angående signalsystemet(VM) man valt att använda sig av och om man regelbundet informerar invånarna om detta, speciellt då med tanke på nyinflyttade i kommunen.
Kanske bra att skriva vem som kommenterat(=
Hej David, intressant att läsa hur det fungerar i Sundsvall. Hemma i Norrköping så har man också slagit ihop sig och bildat förbund med närliggande Linköping för att skapa Östra Götalands räddningstjänst. Riskbilden som du beskriver känner jag igen från Norrköping, det verkar som om vi har ungefär samma riskbild. Mycket transporter med farliga ämnen bla.
Kul att du har med hur larmstatistiken ser ut för er, men visst är det tråkigt att automatlarm som ofta inte är skarpa tar upp så mycket tid och resurser. Men det kanske är bra för att hålla spänningen uppe :-)
Att ni har längre utryckningstid än normalen och fler bränder i byggnad jämfört med liknande städer är ju ingen bra kombination. Jag undrar om man har någon plan för att ändra på detta, en extra station för att täcka av ett större område kanske.
Bra jobbat / Palloff.
Viktigt meddelande till allmänheten tror jag är landsomfattande och inget eget påhitt så att säga. Däremot vet jag inte om de har samma testtillfälle över hela landet? I Boden kollar man signalen den första måndagen i varje kalendermånad k.15.00. Vi har ungefär 30 larmtyfoner utsatta på strategiska ställen runtom i staden häruppe. Själv bor jag alldeles brevid en av dom =(.
Du skrev något om att det är polisen som ansvarar för tillsynen av explosiva varor och det var en sanning fram till i hösten 2010. Nuförtiden är det den nämnd/förvaltning som ansvarar för räddningstjänsten som sköter den tillsynen (även tillståndshanteringen). Mao det är också MRF:s ansvar! Fast vi ska ju inte klaga, ju fler arbetsuppgifter som åläggs räddningstjänsten ju större chans att vi får jobb...får vi hoppas ;)
Ha det bra David!
Snyggt inlägg, David!
Många har redan kommit med bra kommentarer. Det jag funderar på är om statistiken från 2008 fortfarande stämmer. Det kanske går att kolla upp via IDA-databasen. Vore kul och se om någon förändring skett sedan 2008. Det vore även intressant att veta om du anser att kommunen når upp till de krav som Lagen om skydd mot olyckor ställer på det kommunala handlingsprogrammet?
Ha det gött!
// Tryggarevardag
Hej David,
Sammanslagningen mellan Sundsvall, Timrå och Ånge kommun är som du påpekar ett arbeta som kommer att vara mer effektivt både när det gäller ekonomi och insatser. Även i syd skåne har man slagit ihop Malmö, Eslöv, Burlöv, Lund, Arlöv,
Jag tror att dessa sammanslagningar kommer att vara mycket vanligare i framtiden och kommer att sträcka sig över större områden.
Källa: rsyd.se
ILYAS
