davidsmoarbete

Fallolyckor

När man kommer upp i åldern kan saker som att byta glödlampor, och byta batteriet till brandvarnaren vara svårt. Risken för att ramla ner är ganska stor, därför kan man ringa till Fixarn i Sundsvall och han kommer då och byter eller hänger upp eller vad man nu vill ha hjälp med helt gratis. Detta då för att minska fallolyckorna i hemmet. En mycket bra ide tycker jag då jag tror att man drar sig för att ringa om hjälp om det skulle kosta.

En annan bra sak som Sundvalls kommun sammansällt tillsammans med Timrå kommun är en plansch för äldre med tips och trix hur man ska undvika fallolyckor. Den tar upp vad man ska äta, dricka mm. Den tipsar om användandet av halkmatta, att man ska kontrollera bromsarna på rullatorn, tipsar om olika telefonnummer. Visar hur man ska träna, för att få bättre balans, den tar upp mycket matnyttigt för den äldre helt enkelt. Broschyren kan laddas hem från kommunernas och räddningstjänsternas hemsidor.  

Mera snack om den här räddningstjänsten…

Vad är en räddningstjänst till att börja med?

Det är en verksamhet som jobbar skadehindrande och skadebegränsande. Ansvaret har staten och kommunen. Först och främst att rädda människor, sen egendom och miljö. När den utsatte ägaren inte längre kan hantera olyckan själv har räddningstjänsten skyldighet att hjälpa till, sanering ska betalas av den enskilde.

 En räddningsinsats ska uppfylla fyra kriterier innan det blir tal om en insats

·         Behovet av ett snabbt ingripande

·         De hotade intressets värde 

·         Kostnaden för insatsen – insatsen ska inte vara dyrare än det värdet man sparar.

·         Övriga omständigheter – för riskfyllt, ingen effekt, ägaren kanske kan fixa det själv.

Vissa typer av insatser behöver inte det vara en olycka som skett ex

·         Fjällräddningstjänst

·         Flygräddningstjänst

·         Sjöräddningstjänst

·         Efterforskning i andra fall

-Vid dessa insatser krävs det bara en indikation på att en människa saknas.

Vad är en olyckshändelse då?

En olyckshändelse är en plötslig inträffad händelse som medfört skada/befaras medföra skada.  Orsaken till händelsen är ointressant.

Överhängande fara - en hög risk för en olycka inom kort, exempel på en överhängande fara kan vara en planerad nödlandning. 

När ska en insats avslutas?

Så tidigt som möjligt, räddningsledaren avgör. En räddningsinsats kan avslutas om ytterligare skada inte kan motverkas genom att räddningstjänsten är kvar, eller om risken för ytterligare skador är så lite så det helt enkelt inte är värt att vara kvar där, eller när den enskilde kan hantera situationen. Ungefär som att uppfylla de fyra kraven tycker jag man kan säga.

Räddningsledning

Det finns konstigt nog inget krav på att räddningsledaren är fysiskt på olycksplatsen och ofta är det så när det gäller statlig räddningstjänst att personen inte är närvarnade. Vid kommunal räddningstjänst så är oftast räddningsledare på plats. Räddningschefen är räddningsledare men får utse den positionen till annan lämplig behörig (räddningsledare A). När det är en olycka som involverar flera kommuner så är det länsstyrelsen som tar över ansvaret, men kostanden ligger kvar på kommunerna.

Räddningsledarens befogenheter:

·         Tjänsteplikt – denne kan beordra vem som mellan 18 och 65 år att hjälpa till

·         Ingrepp i annans rätt – tex att ta ett fordon, använda egendom mm

·         Begära stöd från andra myndigheter, och då blir de skyldiga att ställa upp.

Räddningstjänst under höjd beredskap innebär att skydda och rädda befolkningen, utom vanlig räddningstjänst kan det tillkomma:

·         Upptäcka, märka upp, och röja farliga områden

·         Indikering och sanering av kärnvapen och kemiska stridsmedel

·         Första hjälpen och transport av skadade

lagen om skydd mot olyckor (LSO)

Mycket av det säkerhetsarbete som görs bygger på just lagen om skydd mot olyckor så därför tänkte jag förklara den lite mer ingående. Jag kommer inte att beröra de delarna som handlar om räddningstjänst i detta inlägg.

LSO är en ramlag som i sin tur är uppdelad i kapitel (10 kap)

Lagen bygger till stor del på ”grundläggande ansvarsprincipen”

Grundläggande ansvarsprincip innebär att den enskilde har ansvaret, och enligt lagen är ett företag också en enskild. Den enskilde kan vara en fysisk eller juridisk person. Den enskilda har ansvar att skydda liv o egendom och inte orsaka skada på dessa, det är den enskilde som ska bekosta åtgärder för att förhindra olyckor, och begränsa konsekvenserna. Det är först när den enskilde har gjort allt den kan som samhället har ansvar att rycka ut.

LSO

Nationella mål (kap 1) alla har ett likavärde, alla ska ha ett likvärdigt skydd, vart man än bor i Sverige. Övrigt i kap 1 står det att LSO inte gäller hälso- sjukvård och att länsstyrelsen ska stödja kommunerna. Alla människor har skyldighet att varna och tillkala hjälp vid olycka eller överhängande fara, kan bli böter om inte detta hålls. Mer i kap 2 styr vilken utrustning som ska finnas för livräddning, brandsläckning mm för ägare och nyttjanderättshavare, och för olika verksamheter. Vissa ”farligare” verksamheter har hårdare krav, där ska det även göras riskanalyser. I lagen står det att det ska finnas skälig utrustning, men vad är egentligen skälig utrustning, det kan vara olika från gång till gång och från människa till människa hur det bedöms. Lagen borde därför ha flera tydligare riktlinjer att gå på där.

Statens och kommunens skyldigheter

·         Efterforskning av försvunna personer - polismyndigheten i varje län 4 kap

·         Fjällräddning – polismyndigheter i de fyra fjällänen (Dalarna, jämtland, västerbotten o norrbotten) 4 kap

·         Flygräddning – luftfartsstyrelsen 4 kap

·         Miljöräddning till sjöss – kustbevakningen 4 kap

·         Räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen(kärnkraft) – länsstyrelsen i varje län 4 kap

·         Sjöräddning – sjöfartsverket 4 kap

·         All annan räddningstjänst – varje kommun 3 kap

All denna räddningstjänst syftar till att rädda människoliv i första hand, utom miljöräddning till sjöss.

Kommunens skyldigheter

Kommunen ska arbeta för säkerhet inom kommunen utan att gå in på andra aktörers områden. Kommunen ska bistå med information till allmänheten om t.ex. hur en brandvarnare ska sitta. Kommunen ska ha en handlingsplan för förebyggande verksamhet. Kommunen är ansvarig för sotning och brandskyddskontroll.

Handlingsprogrammet innehåller

·         Verksamhetsmål

·         Risker som kan leda till räddningsinsatser

·         Förmågan att utföra räddningsinsatser

·         Omvärderas varje mandatperiod

·         Samverkan med berörda parter

Kommunen gör tillsyn, först och främst dokumentationen av det tekniska brandskyddet. Länsstyrelsen kontrollerar kommunen.  MSB kontrollerar länsstyrelsen. Kap 5 handlar om tillsyn.

Sanktioner

·         Förbud till en viss verksamhet

·         Föreläggande (bygga om, installera nåt mm)

·         Vite (om ägaren eller nyttjanderättshavaren inte genomför de förändringar, ovan kan de tilldelas vite, men de ska vara billigare att genomföra förändringarna att betala vite)

Alarmering

Kommunen har ett ansvar att informera allmänheten hur man ska kontakta de räddningsorgan som finns. Vid varje insats ska polisen informeras, både kommunalt o statligt. Om ett annat land påverkas av en olycka ska det landet informeras.

Hela 7 kap handlar om ersättning. Kommunen kan få ersättning av staten, men staten får inte ta betalt. Ersättning till enskilda vid ex ingrepp i annans rätt.

Kap 9 och 10 handlar om överklagan och bistånd bl.a.

Tvärsektoriellt arbete i kommunen

Vad innebär tvärsektoriellt arbete i en kommun?

Det innebär att olika delar av kommunen samarbetar och hjälps åt. Att arbetet leds mot ett gemensamt mål. Samarbetet inom blåljusdelen är viktigt. Att polis, brandkår och ambulans samarbetar. Men även samarbetet mellan andra aktörer fungerar. Ett exempel på ett samarbete kan vara att räddningstjänsten, skolan och socialkontoret samarbetar.

Tänk dig att du ska ut och köra bil från A till B. Då vill du självklart komma fram oskadd, då är det bra om vägarna är i bra skick, att skyltar är tydliga, att själva trafiknätet är bra framtaget så att inga onödiga risker tas, att hastigheten är rätt förhållande till vägen, att besiktningen kontrollerat din bil noga så att bromsarna fungerar. Om det förmodan skulle hända något vill du att räddningstjänsten snabbt ska vara på plats, även ambulans. För att allt detta ska klaffa bör alla inblandade som berör säkerhetsfrågor samarbeta med varandra för ökad säkerhet.

Ett exempel med att arbeta tvärsektoriellt är att arbeta för en ”säker och trygg kommun”. Det är en certifiering som en kommun kan få, om de krav som ställs för certifieringen uppfylls. Det finns en del kommuner i Sverige idag som har den certifieringen och först ut var Falköping 1989. Här syftar arbetet till att minska skador, inte bara vanliga olycksskador utan även mord och självmord.

Det finns sex stycken krav som måste uppfyllas och dem är följande

1.       Det ska finnas en grupp som ansvarar för säkerheten kommunen och att den utvecklas positivt, den gruppen ska leda arbetet.

2.       Långsiktiga program där genus, ålder miljö och situation inte spelar någon roll.

3.       Program med fokus på högriskgrupper och miljöer. Och program där utsatta gruppers säkerhet prioriteras.

4.       Statistik ska föras, (frekvens mm).

5.       Program för att bedöma utvecklingen på förändringar, process och program.

6.       Ett deltagande i nationella och internationella Safe Community nätverk.  

Sundsvalls kommuns översiktplan

Översiktsplanen täcker hela Sundsvalls kommuns yta och ligger som underlag vid beslut som ska fattas. Exempelvis när ett företag vill utnyttja en mark, då ser man om iden från företagets sida matchar översiktsplanen. Därefter går man vidare för att se i detaljplanen (om det finns en sådan) som beskriver mer exakt vad som får göras i området. Sundsvalls kommuns översiktplan är från 2005, då den antogs av kommunfullmäktige.

För att underlätta framtida arbete med detaljplaneringen görs ibland fördjupade översiktsplaner på vissa delar i kommunen. Detaljplaneringen kan handla om vattenförsörjningen och trafiknätet t.ex. En fördjupad översiktsplan är inte bindande men ligger som underlag vid beslut. För tillfället görs en fördjupad översiktsplan på en ö, kallad Alnö i Sundsvalls kommun. Anledningen till att man valt att göra en fördjupad översiktsplan för Alnö är att ön är under utveckling med ombyggnation och nybyggnation. Alnö har gott om natur och kulturvärden och därför kan man inte bygga hur som utan att tänka på den fina naturen. Den fördjupade översiktsplanen ska i detta fall underlätta beslutsfattandet gällande ombyggnation och nybyggnation. Så att man vet vilka konsekvenser det kan medföra på den befintliga strukturen, miljön mm.

I Planförslaget står det att Alnö har sina begränsningar när det gäller ökad bosättning på ön. Detta för att ön är kopplad till land via en bro som inte kan hantera för mycket trafik, även det övriga trafiknätet tål inte att överbelastas. Skolornas kapacitet är också med i beräkningarna. Därför ska tydliga riktlinjer gällande utvecklingen spikas. Det är mestadels privatpersoner önskan om att få bygga nya hus eller bygga om befintligt hus/stuga till ett större hus som förfrågningarna kommer ifrån till stadsbyggnadskontoret. En grov uppskattning i planen gällande befolkningen är att den inom 15 år kan öka till 11 000, från befintliga 8 300. Planförslaget redogör en miljökonsekvensbeskrivning som visar konsekvenserna på t.ex. buller, miljö och friluftsliv om befolkningen skulle öka till 11 000 invånare.

I planen står det vem man ska ta kontakt med gällande synpunkter och frågor.

Samhällsplanering

Lite information och begrepp :) 

Historiskt sett gällande samhällsplaneringen så tänkte man lite annorlunda förr. Då byggde man staden så att den var redo rör krig, men vid 1800 talet började man tänka mer på brandsäkerheten då det hade brunnit mycket i städerna. Då byggde man stora breda gator för att begränsa branden så att det inte blir någon spridning mellan de olika husen. Sedan under 1900 talet fokuserade man mera på spridningen mellan små bostäder, men också planeringen av trafiknätet.

 Gårdagens planering påverkar dagens i den meningen att man kan inte bara göra om allt som funnits tidigare, utan det gäller att kunna anpassa gårdagens verksamhet så att säkerheten tillfredställs enligt dagens krav.

Hur planeringen går till

Den fysiska planeringen innebär hur markytor och vattentäkter ska användas. Hur bebyggelsemiljön ska utvecklas och underhållas, på ett långsiktigt perspektiv. Detta då för att det ska finnas en fungerande infrastruktur och att det ska hushållas med tillgängliga resurser.  Man måste tänka i det långa loppet för en bra miljö, nu och i framtiden.

Kommunalt planmonopol innebär att det är kommunen som styr vart det får byggas och hur det får byggas. Det styrs av  Plan och Bygglagen (PBL) och miljöbalken.

Översikts och detaljplaner

En översiktsplan är en vision, ett underlag för beslut. Alla kommuner ska ha en sådan och den ska innefatta hela kommunen. Den innehåller bland annat följande:

·         Risk o säkerhetsfrågor

·         Översiktligt beskriver hur mark och vattenområden ska användas

·         Hur utvecklingen av bebyggelsen ska ske, men också hur den nuvarande bebyggelsen ska underhållas.

·         Ska visa hur riksintressen tillgodoses inom kommunen.

Detaljplanen är en plan som måste följas, den beskriver mera exakt hur marken ska användas och hur husen ska byggas. Detaljplanen är fokuserad till mindre områden i kommunen.  I och med att detaljplanen måste följas kan man inte bygga en industri i ett bostadsområde innan man ändrat på detaljplanen för just det området.

Planprocessen

När man arbetar fram en plan är det normalt sex steg som ska gås igenom. De sex stegen beskrivs nedan. Ibland kan man skippa några utav punkterna och använda sig av en enkel planprocess. Då, endast när den nya planen inte är i någon större omfattning och inte påverkar så stor befolkning och inte i så stor utsträckning kan man använda sig av den enklare varianten. Ett normalt plangenomförande kan ta tre gånger så lång tid som ett enkelt.

Planprocessen kan dra igång från politiker, företag som vill etablera sig i ett nytt område eller från privata människor. Planprocessen är till för att pröva om det tänkta förslaget att tex bygga nytt är lämpligt.

De olika stegen i en normal planprocess

·         Program – vad ska vi göra, vad är syftet med förslaget, förutsättningar.

·         Samråd- ett förslag till en färdig plan med konsekvensbeskrivning, vad planen kommer att innebära. Samrådet är alltså en debatt med de berörda utav det nya förslaget. De berörda ska kunna ta del av förslaget, genom möten, samtal mm. Man ska kunna uttra sig.

·         Utställning - alla ska kunna ta del av planen på en allmän plats, typ ett bibliotek. (förslag till färdiga planer)

·         Antagande – antas av kommunfullmäktige

·         Prövning om någon överklagar, länsstyrelsen gör den.

·         Laga kraft- planen går igenom, om det är en detaljplan ska den följas, är det en översiktsplan är det bara en vision.