davidsmoarbete

Räddningstjänstens (RTJ) roll i samhället

Sundsvalls kommun har gått samman med Timrå och Ånge kommun och bildar tillsammans Medelpads –räddningstjänstförbund (MRF). De tre kommunerna har tillsammans 125 000 invånare. De samarbetar med avgränsade kommuner och alla räddningstjänster och flera organisationer som jobbar mot säkerhet i Västernorrlands län. Visionen är ett tryggare samhälle.

Förbundsordningen är ett styrdokument som reglerar de uppdrag som de har tagit över från grannkommunerna. Det hela är ett samarbete som ska vara kostnadseffektivt, kvalitativt och med starka resurser och utvecklingsmöjligheter. Det finns också ett regemente som förtydliggör arbetsordningen för direktionen. 

Riskbilden här är ganska komplex med stora europavägar, flygplats, järnvägar och hamnar, dessutom stora lokaler och stora industrier. 

MRF har med ett antal dokument bildat ett eget handlingsprogram för skydd mot olyckor. Här visas de dokument som ligger bakom Medelpads räddningstjänstförbund handlingsprogram. Bilden är tagen från MRFs handlingsprogram.

Handlingsprogrammet är alltså ett samarbete mellan de olika kommunrena för ett bättre och effektivare arbete. Nedan listas de olika orsakerna som leder till utryckning i de tre kommunerna.

Olyckstyp                           Antal                                 Andel

Automatlarm ej brand/gas 583                                      38 %

Brand ej i byggnad             266                                      17 %

Trafikolycka                       211                                      14 %

Brand i byggnad                 183                                      12 %

Annan räddningstjänst       100                                      7 %

Förmodad brand                 55                                        4 %

Utsläpp av farligt ämne      31                                        2 %

Drunkning                          11                                        1 %

Övrigt                                 77                                        5 %

Summa                               1517                                    100,00%

 Räddningstjänstinsatser i Sundsvall, Timrå och Ånge kommuner, 2008

Siffrorna är tagna från MRF s handlingsprogram och visar att automatlarm/ej brand/gas är den vanligaste typen av utryckning.

Sundsvall i jämförelse med liknande städer har längre utryckningstid än normalen, dessutom sker det fler bränder byggnad i Sundvall än i liknande städer. Anledningen att det tar längre tid för räddningstjänsten i Sundvall beror delvis på att Sundsvall täcker ett större område än de andra städerna i jämförelsen.

Transport av farliga ämnen sker i stor mängd genom alla de tre kommunerna både på landsvägen och på järnvägen. Främst på vägen E4 och E14 och några av deras tillfartsvägar. Brännbara vätskor är det som transporteras mest.

Räddningstjänsten arbetar med otaliga förebyggande åtgärder, exempelvis ett varningssystem som kallas VM larm, (viktigt meddelande) vilket innebär att vid stor fara för befolkningen, t.ex. en stor brand som släpper ut mycket farliga gaser så ljuder en signal. VM signalen börjar med sju sek ljud sen 14 sek tystnad och detta upprepas. När signalen ljuder ska allmänheten bege sig inomhus. Stänga till fönster och ventiler som tillför luft utifrån. Sätta på riksradion och lyssna, där det alltid ska följa ett meddelande med information. Det var något som jag inte visste iaf!

Räddningstjänst under höjd beredskap kommer kortsiktigt att arbeta mindre förebyggande och mera mot skadeavhjälpande arbete.

Enligt tredje kapitlet i LSO ska en olycka som krävt en räddningsinsats utredas i skälig omfattning. MRF har uppdraget att utreda bränder men även vara behjälplig vid övriga olyckor.  

Det finns en lag, lagen om brandfarliga och explosiva varor (LBE,1988:868). Där regleras hanteringen av varorna, MRF ansvarar för tillsynen av brandfarliga varor, och Polisen ansvarar för tillsynen av de explosiva varorna.         

De olika avdelningarna inom RTJ:

·         Den administrativa avdelningen, sköter ekonomin och personalfrågor

·         Räddningsavdelningen, sköter det förebyggande arbetet och genomförandet av insatser, själva brandkåren alltså.

·         Samhällsskyddsavdelningen, sköter tillsynen av LSO och LBE. Ska vara kunniga och svara på frågor som rör plan och bygglagen.  

·         Utvecklingsavdelningen, sköter utvecklingsfrågor och inköp.

Enligt LSO (lagen om skydd mot olyckor) ska varje kommun ha två handlingsprogram, ett för den förebyggande verksamheten och ett för räddningstjänsten. LSO beskriver också vad handlingsprogrammen ska innehålla. Handlingsprogrammet ska godkännas av varje ny mandatperiod. Ska fullmäktige göra ändringar i programmet ska berörda parter kontaktas, ex polis, vägverket med flera. Handlingsprogrammet kan ses som ett styrdokument hur verksamheten för skydd mot olyckor ska styras. Det finns en del saker som ska finnas med i kommunens handlingsprogram och här är dessa:

• Kommunens mål för verksamheten

• De risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser

• Hur kommunens förebyggande verksamhet ser ut och hur den är planerad

• Vilken förmåga kommunen har och avser att skaffa sig för att genomföra räddningsinsatser.

Här ingår de resurser kommunerna har idag, och menar att skaffa sig. Kunskaperna ska redovisas med avseende på förhållandena i fred och under höjd beredskap.

I tredje kapitlet i LSO står det att:

3 § En kommun skall ha ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet. I programmet skall anges målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. I programmet skall också anges hur kommunens förebyggande verksamhet är ordnad och hur den planeras.

8 § En kommun skall ha ett handlingsprogram för räddningstjänst. I programmet skall anges målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. I programmet skall också anges vilken förmåga kommunen har och avser att skaffa sig för att göra sådana insatser. Som en del av förmågan skall anges vilka resurser kommunen har och avser att skaffa sig. Förmågan skall redovisas såväl med avseende på förhållandena i fred som under höjd beredskap.

Vidare i Sundsvalls kommuns handlingsprogram för LSO står det att Sundsvalls kommuns ska ha ett samarbete med Timrå kommun och att deras handlingsprogram nästan ser helt identiska ut. Att det är Sundsvall – Timrå räddningstjänstförbund som har ansvaret för räddningstjänstverksamheten, den brandförebyggande delen, sotningen och olycksutredningen. Skyddet för andra olyckor än bränder är det dock kommunen som har ansvaret för. De olyckor som handlingsprogrammet omfattar är de olyckor som kan härleda till räddningsinsats. Med olycka som begrepp menas plötsligt inträffade händelser som har eller kan leda till skada. Men även vardagsolyckor som inte kräver räddningsinsats, som fallolyckor, förgiftningar mm. Som underlag i arbetet ska det göras analyser för planering, uppföljning och utvärdering.

Sundsvalls kommun har valt att satsa på olyckorna: självmord, trafikolycka, drunkningsolycka och fallolycka. Inte för att dessa olyckor är överrepresenterade utan för att konsekvenserna för de drabbade är så pass stora. Det ska också tas fram en metod som gör det mätbart att mäta minskningen av olyckorna, och då när metoden finns tillgänglig ska kvantitativa mål sättas upp. Risken för större olyckor är större i Sundsvalls kommun än om man gämför men likartade kommuner. Detta beror på farlig verksamhet som kemikaliehantering vid industrierna. Denna risk är inte bara på "plats" i företaget utan uppkommer också vid transporten till och från fabriken.


Sundsvalls kommun har valt att sammarbeta med Timrå och det kan gagna båda tror jag, då man kan dra nytta av varandras kunskaper och tillgångar. Målsättningarna i handlingsprogrammet verkar mycket rimliga och såväl möjliga att uppnå. Dock känns det underligt att det ännu ska tas fram en metod att mäta minskningen av olyckorna, denna metod borde vara klar när arbetet börjar för att kunna mäta minskningen.           

Syftet med handlingsprogrammet är skapa en samsyn och att undvika sektorkollisioner, detta ska bidra till ett tryggare Sundsvall.   

Handlingsprogrammmet verkar i mina ögon vettigt och har rimliga och bra målsättningar.

Sundsvalls handlingsprogram för skydd mot olyckor för perioden 1 jan 2008 – 31 dec 2011.      

Högst upp på toppen av berget sitter kommunfullmäktige, dessa människor är förtroendevalda av kommunens medborgare (var 4e år). Här tas de stora besluten och här bildads de stora målen, exempel på detta är beslutande om budget och skatt.  Kommunfullmäktige utser nämnder och styrelser som sedan sköter arbetet. Kommunfullmäktige väljer ut revisorer som granskar kommunens arbete. Nämnderna består oftast av deltidspolitiker som utför arbetet på fritiden. Det som nämnderna sedan beslutar om utförs av förvaltningarna som gör själva jobbet. De olika nämndernas uppgift är att tolka de övergripande målen som kommunfullmäktige bestämt till den egna verksamheten. Nämnderna ansvarar sedan för att förvaltningarna uppfyller de målen som nämnderna fastställt. Kommunstyrelsen väljs av kommunfullmäktige och deras jobb är att se till så att de beslut som kommunfullmäktige fattar verkligen utförs. Dessutom samordnar kommunstyrelsen kommunens verksamheter och bereder de ärenden som kommunfullmäktige ska behandla. Kommunen styrs genom kommunallagen, där står det beskrivet hur kommunen ska styras, vilka nämnders som ska finnas. Självklart måste kommunen följa de lagar som riksdagen och regeringen bestämt.